Ktakyrkan

Osvenskt frispråkig skulle jag säga an Dag Sandahl är. Ganska roliga och befriande funderingar. Livsglad läsning. Särskilt bloggkommentaren om Kt tyckte jag var rolig.
Jag tror att även om man tycker ord är lustiga eller att man har en lite skämtsam jargong om saker och ting betyder det inte att man inte respekterar det (alltså inte så farligt att ungdomar gör sig lustig över kåtakyrkan, mest lite roligt på nåt vis). Kritik, skämt, ironi o.s.v. kan behöva sin "ram" för att inte kränka och skada. En ram som inte är helt lätt att hantera. och det sätter rätt höga krav på ett offentligt rum (ja t.o.m. globala rum). Det är ju på modet att provocera, och provokationen kan ha sin poäng. Både i vår analoga och digitala verklighet är det också risk att denna ram blir felanpassad. Människor har olika trösklar för vad som är kränkande och ej. Optimalt vore om de som "gav sig in i leken får leken tåla". Att varje forum/hemsida (offentligt rum?) o.s.v. krävde ett sorts ställningstagande att jag är beredd på att här förekommer provokation, ironi, kritik m.m. Men jag vet inte hur det skulle ske. Man kan inte veta om man stör sig på något förrän man bemött det, och då är det liksom redan för sent. Dessutom skulle det vara förfärligt störande att få sådana ställningstaganden hela tiden i sin vardag.