Nu befinner vi oss mitt i november. Som jag skrev i en tidigare bloggpost så är det en utmaning att säga "det här är livet" i november. Vädret är kanske inte det mest stimulerande och just nu ser jag mest kris i världen. Det är politisk kris, ekonomisk krist, miljökris och kanske även kyrklig kris? Är det här livet så är det inte lätt, men det är kanske ingen nyhet.
Jag pratade om hösten utifrån Bibeln när sommarens program på Klubbensborg avslutades. Där talade jag bland annat om att hösten innebar en period av tacksamhet för skörden. Det finns också en annan aspekt av hösten som träden visar på. De drar näring till rötterna och förbereder sina knoppar inför våren. Även vi kan ta vara på hösten på olika sätt. Vi kan lura in oss i en filt och läsa en god bok, städa och baka, pyssla och renovera, vila och ta det lugnt. Även det en sorts förberedelse inför våren, en förberedelse inför andra tider. Kanske kan vi i en kris dra oss mot rötterna, fördjupa oss i det väsentliga, strukturera om och lägga undan det gamla. Detta som en del i att förbereda oss för det som kommer.
Detta passar särdeles bra nu då vi krisar inför domen (domsöndag) men väntar ett stort ljus (adventstiden). Vi inväntar den nya våren i Guds rike. Detta rike som kommer till oss genom Jesus som föds i ett enkelt stall och som vi snart får fira och åminnas. Att Jesus föds, att Gud kommer till oss mitt i mörkret, det är evengeliet, det glada budskapet, den glada nyheten.
Men vi får pröva vårt tålamod, det kommer men är ännu inte här. Ännu är det november.
(Mitt inlägg i Andreaskyrkans blogg)
3 kommentarer:
Övervakningskris.
Kanske överdrivet men tecken på världsomspännande ekonomisk kris.
Åke Bonnier glimmar till ibland, nu var han riktigt vass tycker jag.
Skicka en kommentar