Che

Såg filmen Che igår. Första minuterna var bra och förankrade handlingen i det historiska skeendet. Men sedan var det väldigt mycket ”dötid” som inte tillförde filmen särskilt mycket, så tråkigt att jag spolade en del. Jag hade inte förväntat mig någon hyllning till Che Guevara, snarare tvärt om. Vilket filmbolag skulle vilja, eller våga, framställa kommunism som något positivt? De politiska argumenten var i stort sett frånvarande och hela filmen var mest om guerillans plåga i skogen. Har i och för sig inte sett ettan, det borde man kanske göra. Men visst, revolutionen i Bolivia var definitivt ett fiasko, men de måsta ha varit väldigt motiverade och med tanke på den resons som uppstod på Che så var det knappast så menigslöst som det framställdes i filmen. En handfull bönder verkar vara de enda som greps av ett hopp om ett förändrat liv, som snabbt slogs i spillror, antagligen var effekten mycket större. Men hur skulle en så kontroversiell figur som Che kunna framställas objektivt?
Är det inte likadant med Jesus? Hur skulle han kunna framställas objektivt? Med så tydliga ambitioner på ett förändrat liv så blir historieskrivningen naturligtvis beroende på inställningen till detta tänkta liv.
Rätt dålig film i alla fall. Största behållningen var filmteknik och skildringen av sista striden och Ches död. Något verkligt bemötande och förståelse för hans kamp fick man inte, inte ens en rejäl sågning av den. Det var bara kamp, lidande och ett så snöpligt slut som det säkert var.

Några länkar till bra läsning
FörDomar
Internet och ondska
Windows träsket
pengar pengar