Julevangeliets kritik

Förra året bloggade jag om julevangeliets apologetik (inlägget är daterat 10 maj på grund av bloggflytt som inte gick så smidigt).
Denna jul blir det lite kritik, från religionskritikern Christer Sturmark m fl. Också bra läsning för att få lite kunskap om julfirandet.
Funderade lite på det där med att fira födelsedagar. Jehovas vittnen är ju väldigt kritiska till det, det anses obibliskt. Kanske har dom rätt där. De födelsedagar som firas i bibeln är inga judiska eller kristna firanden och de är förknippade med olika hemskheter, t ex Johannes döparens huvud på ett fat. Fira sin födelsedag är fint som att uppmärksamma någon och visa uppskattning av en person. Men är det inte ganska egocentriskt? Det tycks späda på vår individualisering. Det kan skapa orättvisor, ”hon fick mer presenter än han”, ”ingen kom ihåg min födelsedag”, ”varför ska jag fylla år precis på julafton/skottdagen...” o s v. Vi kanske kan säga att vi inte firar Jesu födelse, utan åminner att Guds ord blivit människa i Jesus, när det nu skedde (själv tror jag det var någon gång i början av oktober). Vi borde kanske fira livets goda lite nu och då, och att vi/jag finns till. Har inte läst allt men här finns en del intressant om julen, judiska och kristna högtider.
De judiska högtiderna tycks mycket mer kollektiva, vi firar tillsammans det som skett med oss alla. Gjorde inte vikingarna liknande? De firade fruktbarhet snarare än födelsedagar.
Nåja, det finns mycket mer att forska i om detta. Glad är jag i alla fall över att Gud visat så tydligt att han bryr sig om oss, genom att själv bli människa (eller hur man nu ska uttrycka detta mysterium).